full screen background image

Sverige och socialism

 
 

Jag skriver det här dagen efter Sveriges Nationaldag. Såg lite grand från Skansen på TV på nätet. Härligt att se alla svenska flaggor. Tror svenskarna behöver få känna stolthet över sitt land. Särskilt nu med så mycket våld och osäkerhet i landet. Ondskan tog en gång nationalismen och perverterade den så vi behöver ta den tillbaka. Vi kan vara stolta över vårt land precis som vi är stolta över vår familj eller vår församling. Gud har instiftat alla tre och dom krafter som vill bryta ned någon av dessa är inte från Gud. Vi har också rätt att försvara vårt land och det vi tror på.

I Bibeln står det:

”Och han har skapat människosläktets alla folk, alla från en enda stamfader, till att bosätta sig utöver hela jorden; och han har fastställt för dem bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skola bo --detta för att de skola söka Gud, om de till äventyrs skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom; fastän han ju icke är långt ifrån någon enda av oss”.…

Apostlagärningarna 17:26-27

”Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig”.

Psalm 74:17

Det finns något väldigt bra med globalism. Vi har möjlighet att resa och ha utbyte av andra kulturer. Men Gud har skapat gränser som ett beskydd för alla olika folk. Ja, vi är alla Guds skapelser men vi har olika kulturer och vi är inte ett enda folk. Djävulens plan är att bryta ned alla gränser så att ondskan kan översvämma överallt. Och det gäller både länder och gränser för hur vi ska leva. Råmärken som Bibeln talar om som finns där som ett beskydd.

”Flytta inte ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder har satt upp”.

Ordspråksboken 22:28

Vi som kristna vet ju vad Bibeln säjer om den yttersta tiden att Anti-Krist ska regera i en värld utan gränser och att det kommer att bli den värsta diktatur som världen har sett.

Dom som vurmar för öppna gränser har också glömt att det faktiskt inte var så länge sedan vi hade ”Fattig-Sverige”. Min morfar t.ex. var född 1899. Han började jobba när han var 13 år. Han fick det bra sen men det var fattigt när han växte upp med 8 syskon. Han dog 1986.

Min pappa har alltid sagt att dom mest nationalistiska svenskarna är dom som bor utomlands. Det kan nog stämma. Jag skrev en gång förut att jag skulle skriva om att jag är stolt över Sverige men sen kom annat emellan. Sverige har rykte om sej att vara socialistiskt men jag ser en helt annan ådra. Tänk på alla internationella företag som kommit från Sverige och som vittnar om en entreprenörsanda av stora mått. Det bor flera miljoner mer människor i exempelvis Los Angeles och ändå har företag som Volvo, SAAB, Electrolux, Husqvarna och IKEA kommit från lilla Sverige. Vi har också många, många svenska uppfinningar. Googla det så får du se. Min amerikanske man och jag brukar skoja om det och tävla om vilket land som har flest och han drar alltid till med att mjölkkartongerna är svenska. Vilket är sant. Tetrapac är en svensk uppfinning 😉

Här i USA ser man hur unga människor dras mot socialism. Många av universiteten har vänsterinriktade professorer som influerar dom unga. USA som en gång var den nation som starkast stod emot kommunismen. Man framställer socialismen som “det goda” samhället. Man lär ungdomen t.ex. att Amerika är ont och att allt som Amerika står för ska bekämpas.

Visa mej ett socialistiskt land som upphöjer Gud. Det finns inte. Staten blir Gud och det som människorna måste se upp till. Samma i Sverige. Partierna på vänsterkanten framställer sej själva som ”dom goda”. En väldigt självrättfärdig syn där man inte behöver Gud eller förlåtelse för synder.

Läste på Facebook igår en fras som gick i stil med: ”Om man inte är stolt över sitt land har man inte heller någon anledning att försvara det”.

”Så sade HERREN: »Ställ eder vid vägarna och sen till, och fråga efter forntidens stigar, fråga vilken väg som är den goda vägen, och vandra på den, så ska ni finna ro för edra själar.» Jeremia 6:16

(Jag har skrivit en sång på svenska om det här som kommer snart….)

Jag tror att Sverige står inför ett ödesval precis som Amerika gjorde i det senaste valet. Vi som kristna måste rösta med Gud.

Var välsignade!

 

Veckans bloggare:
Lena A Hubbard

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

Alf Lax: En musikupplevelse!

by Radio Tio | okt 21, 2015
Jag var trumpetare i Jönköpings musikskolas blåsorkester på 60-talet.
Den leddes av bla. pensionerade militärmusiker. Dom var duktiga,erfarna musiker, som såg värdet i att få lära ut sin konst till 100-tals barn och ungdomar.
Även frikyrkan har haft denna fina musiktradition, att lära barnen spela och sjunga.

Idag är det inte så utbrett, tyvärr. Det är inte så vanligt att barn/ ungdomar får chansen att 
lära sig hantera blåsinstrument, som t.ex. trumpet, trumbon, saxofon, fagott, klarinett m.m. Dessa musikfanjunkare lade ner ett enormt arbete och vi var många som lärde oss spela.

Hur som helst, nu var den stora dagen inne. Det var dags för den årliga Vår-konserten. 
Den hölls varje år på Per-Brahe-Gymnasiet. Där fanns det en stor pampig konserthall med en rejäl scen.Orkestern satt uppradad på scenen och konserthallen var överfylld av nyfikna, förväntansfulla föräldrar.Jag och en kille som hette Frisk hade fått ett hedersuppdrag. Vi skulle öppna konserten med en fanfar! Vi var klädda i blå uniformer med varsin båtmössa på huvudet. Fanfar-trumpeterna var smyckade med färgglada fanor. 

Vi gick ut på scenen och ställde oss på var sin sida om orkestern, det var c:a 10 meter 
mellan oss. Överenskommelsen var sådan, att jag skulle räkna in Frisk på tre, när Fanjukararen Engqvist gjorde ett tecken med handen. Nervöst stirrande på fanjunkaren, som stod i mitt gången, längst bak i konserthallen, såg jag hans hand göra ett tecken. Jag vände huvudet lite försiktigt mot Frisk och väs-viskade: "ett-två-Tre!", lyfte fanfar- trumpeten till munnen och stötte iväg en salva Ta,ta,ta,ta- och förstod i nästa sekund att Frisk inte var med. Ner med trumpeten igen, fort. Jag tittade på Frisk, som stod där som förstelnad och alldeles blek i ansiktet. Han såg inte frisk ut. Jag försökte igen, men han stod blick-stilla och stirrade mot fanjunkare Engqvist.

Nu var jag desperat och för tredje gången, skrek jag! Ett-Två-Tre!!!
Och i ren förskräckelse fick Frisk upp fanfar-trumpeten och fanfaren satt ganska ok.
Det är viktigt att följa en ledares tecken, men det är lika viktigt att den inbördes 
överenskommelsen fungerar också. Ledaren kan inte göra allt, orkestermedlemmarna har också ett ansvar!

Leave a comment