full screen background image

En titt i backspegeln

 
Det är redan en bit in i augusti och det känns som om tiden bara går fortare och fortare. Jag förstår inte vad som händer! 
Hur som helst: Jag har köpt en cykel i sommar. Önskar bara att jag cyklat mera än vad jag gjort, men man kan ju bättra sig.
 
Det märkliga var att jag fick tillbaka så många barndomsminnen när jag har cyklat. En hund och en prästkrage förde mig omkring 50 år bakåt i tiden... Det var som att titta i backspegeln.
 
En kvinna kom gående med sin hund på grusvägen där jag cyklade. Och det var väl inte så märkvärdigt, jag som ofta möter hundägare på mina promenader. Men, jag cyklade den här gången...
Jag blev påmind om den isande kyla och fruktan som jag upplevde som barn när en stor schäfer jagade mig. Jag hade plockat liljekonvaljer i en backe, när hunden upptäckte mig. Och jag slängde mig på cyklen med hunden jagande och skällande bakom mig. Ojoj, vad det gick undan!
 
Så cyklade ja vidare på min nya vita cykel, och såg fullt med prästkragar längs med vägen. 
Som barn lekte vi ofta med dessa blommor för att se om vi skulle bli gifta. De vita kronbladen plockades varsamt bort medans vi sa "gift, ogift, gift, ogift..." Det gällde att få "gift" på det sista bladet.
På badstranden var det ofta en tråd från en filt eller badlakan som sysselsatte oss. Vi snurrade tråden runt fingret för att få veta första bokstaven på den vi skulle gifta oss med. A, B, C, D, E...
 
Jag fortsätter reflektera utifrån det jag ser och upplever, och samtidigt tittar jag bakåt i backspegeln.
 
Det är konferenstider och vi ser alla åldrar blandas. Jag lägger märke till en liten pojke i 8-9 års ålder. Han har som många andra barn sin iPad med sig och lurar i öronen för att inte störa.
Det är fullt tryck i lokalen och alla kan vara med i lovsången när texterna rullas upp. Efter en stund är det så dags för Ulf Christiansson - och ingen är oberörd! Pojken fortsätter titta på sin Ipad, helt omedveten om vad som händer i lokalen. Och bibelorden kommer upp på skärmarna.
 
ALLT är så långt ifrån hur det var, när jag var i den åldern - och jag tittar återigen i backspegeln.
Min "aktivitet" på mötet, var att leta rätt på vilken sång vi skulle sjunga ur Segertoner. Pastorn sa ett nummer, och man måste vara allert så man inte missade det. Och man sjöng vers på vers... Sedan var det kollekt och man hade sina slantar med sig, och därefter var det dax för predikan.
I mammas bruna bibel försökte jag hitta dagens text. Nu började det bli långtråkigt, och man väntade och väntade att predikan skulle ta slut. För att orka en liten stund till fick man en Tulo, eller ännu bättre en vit Läkerol.
Kanske man fick tillåtelse att gå på toaletten...
 
Vad tog vi med oss in i framtiden från vår barndom, och vad ger vi nästa generation för verktyg in i vuxenlivet?
 
Vi kan bära med oss händelser och upplevelser som vi en gång inte rådde på, och där fruktan och oro nu kan ha funnit en boningsplats. I leken kan verklighetsflykten fått det utrymme, som trängt undan sann vägledning och korrigering, för att i värsta fall uppenbara sig som krossade drömmar. Vår "iPad" som spelar upp gamla minnen och föreställningar och hindrar oss att se och ta in det som händer här och nu.
 
Men hur ska jag nu resonera kring "tråkiga" möten som barn kan uppleva det? Och kanske inte bara barn...
Vi får konstatera att vi lever i en tid där underhållningsmentaliteten är en självklar del av tidsandan, OCH det är något som Guds Ord varnar för!
 
 🔹🔷🔹
Det ska du veta att i de sista dagarna 
skall det komma svåra tider.
Människorna skall älska njutning
i stället för Gud
och ha ett sken av gudsfruktan
men förneka dess kraft.
Håll dig borta från dem!
2Tim. 3:1,4-5
🔷 
 
Vänj den unge vid den väg han bör vandra... 
Jodå, jag vet vilket dilemma detta är. 
Inte alls så enkelt. Nästan omöjligt.
Kan man tycka.
Man blir uppgiven - nästan.
Orkar man verkligen ta tag i detta?
Men alla andra..? Hur ska man göra nu då?
 
Det finns en biblisk backspegel som för oss till sanningar och grundbultar vi inte får tappa och förlora. Kanske som vi till och med måste återerövra! Det är mycket i vår tid som påminner om hur det var för Israels barn en gång i tiden, innan de kom i fångenskap. Vi har en egenskap att vilja plocka ut russinen ur kakan, alla välsignelser och talet om en underbar framtid,  men det finns mycket annat också som talar till oss i vår tid - om vi vill och vågar lyssna.
 
Tio av Israels stammar fick på 700-talet f. Kr. uppleva hur assyrierna kom och erövrade dem, för att föra bort dem som fångar till Babylon. Tvåhundra år senare kom babylonierna och tog de resterande två stammarna, Juda och Benjamin. De hade fått en nådatid som krävde omvändelse och bättring, men man lyssnade inte.
 
Amos ropar - i vår tid! 
Backspegeln visar en tid för länge sedan - som i sin tur har en spegel in i framtiden...
Amos talade till ett folk fylld av självsäkerhet, egenrättfärgighet och brist på gudsfruktan.
Där är vi nu!
 
Eleonora Lahti
 

Veckans bloggare:
Eleonora Lahti

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

Eleonora Lahti: Tyda tidens tecken

by Radio Tio | nov 16, 2016
Nog är det märkliga tider och man undrar var kartan och kompassen är. Eller...? 
 
Vi översköljs i media av information, resonemang, åsikter, anklagelser och lögner, som har sin väg mitt ibland oss. Det som skulle vara sakligt och korrekt, med fakta och siffror, tumlar runt i cyberrymden och dyker i bästa fall upp i sin orginalförpackning, medans ett och annat förvrängs på sin väg. Det handlar om presidentvalet i USA.

De två sista veckorna innan valet var jag i USA. Jag mötte vänner och bekanta från bl.a. ”Intercessiors for America, och jag lyssnade och försökte förstå. Jag besökte även ”Davids Tent” som fylldes med lovsångare från alla delstater, med lovsång 24 timmar dygnet runt. Det ligger beläget strax bredvid Vita Huset och är en stark manifestation i landet.

En sak jag förstått, är att detta val mer än någonsin har mobiliserat kristna att be. Efter år av att "det blir som det blir" och att "Gud har allt under kontroll så jag behöver ändå inte rösta", har en ny medvetenhet nått många kristna i landet. Det har även funnits en rädsla och ovilja att tala kring politik i kyrkorna, vilket varit självklart längre tillbaks i tiden när man bl.a. var med och drev undan slavhandeln, för nu kan man ju förlora möjligheten till att göra sina skatteavdrag. 
 
Och jag tänker på predikan "Vad vi behöver är en ny regering!" här i Sverige i mitten på 80-talet...
 
Nu börjar konspirationsteorierna flöda. Ena diket - och andra diket!
"Nu börjar väckelsen, allt kommer att bli bra", för att hoppa ner i andra diket med att "Ryssen kommer och tar oss..."
För att vi ska vara nyktra och sunda varnar Guds ord oss för konspirationsteorier!
 
Kalla inte för sammansvärjningar
allt som detta folk kallar för sammansvärjningar,
frukta inte vad de fruktar och bäva inte för det.
Håll Herren Sebaot helig.
Låt honom vara er fruktan och den ni bävar för.
Jes. 8: 12-13
 
Det finns profeter också i vår tid som talar liksom Jesaja, varnande ord till Guds folk. Tyvärr finns alltför stort förakt och oförståelse bland många, och man förlöjligar, spottar och ifrågasätter mera än att vara uppmärksamma, och man tror att ha en åsikt är samma sak som att urskilja det som talas. 
Man kan faktiskt få ändra sin åsikt, eller kanske i bästa fall få lägga undan den. Eller hur..? 
 
Att ha förtröstan och tro på Gud är det som gäller för oss i vår tid. Vi vet, för Guds ord talar om det, att det blir mörkare och mörkare, MEN över Guds folk uppgår Herrens härlighet. 
 
Detta folk föraktar Siloas vatten som flyter så stilla...
Jes. 8:6
 
...och Siloas vatten är en symbol på Guds beskydd. Låt oss inte dras med i denna tidsanda, utan förstå att vi har en viktig roll/funktion att spela i denna tid. 
 
Något har brutits ner men ännu inte helt avslöjats i USA, av korruption, konspiration, förljugenhet och sekulär humanism, genom valresultatet. Frågan är vad som nu  kommer i dess ställe? Att bara bryta ner något ger inga resultat, snarare kan många nya skott av missnöje, hat och förakt få grogrund.
 
Jag hoppas och ber att vi nu, både här hemma i Sverige och i USA, inser att nu börjar arbetet! Det är aldrig mot kött och blod vi strider utan mot onskans andemakter! (Ef.6:12)
När andliga fästen bryts ner måste det ALLTID ersättas med Guds verk, annars är vi snart påväg till ruta ett!
Och det känns som det är detta som har hänt Sverige...
 
Det går återigen ett svärd som åtskiljer själ och ande, märg och ben, och det är en oerhört märklig tid vi lever i.
Eller är det verkligen så..?
 
Ni hycklare, jordens och himlens utseende förstår ni att tyda.
Varför kan ni då inte tyda den här tiden?
Luk. 12:56
 
Kartan och kompassen...
 
Alltför mycket av egen bekräftelse, människors godkännande och mänskligt inflytande, har fått ersätta det sanna och uppenbarade Ordet i många talarstolar. Andens inflytande avtar och våra invanda mönster och traditioner vinner terräng.
Och så står vi här och undrar och samtidigt inser, att vi inte kan tyda den här tiden. 

Kom ihåg: Urskiljning är inte samma sak som att ha åsikter!
Har vi inte tidigare förstått tiden vi lever i är det dags att vakna upp!
 
Eleonora Lahti
Uppsala

Leave a comment