full screen background image

En titt i backspegeln

 
Det är redan en bit in i augusti och det känns som om tiden bara går fortare och fortare. Jag förstår inte vad som händer! 
Hur som helst: Jag har köpt en cykel i sommar. Önskar bara att jag cyklat mera än vad jag gjort, men man kan ju bättra sig.
 
Det märkliga var att jag fick tillbaka så många barndomsminnen när jag har cyklat. En hund och en prästkrage förde mig omkring 50 år bakåt i tiden... Det var som att titta i backspegeln.
 
En kvinna kom gående med sin hund på grusvägen där jag cyklade. Och det var väl inte så märkvärdigt, jag som ofta möter hundägare på mina promenader. Men, jag cyklade den här gången...
Jag blev påmind om den isande kyla och fruktan som jag upplevde som barn när en stor schäfer jagade mig. Jag hade plockat liljekonvaljer i en backe, när hunden upptäckte mig. Och jag slängde mig på cyklen med hunden jagande och skällande bakom mig. Ojoj, vad det gick undan!
 
Så cyklade ja vidare på min nya vita cykel, och såg fullt med prästkragar längs med vägen. 
Som barn lekte vi ofta med dessa blommor för att se om vi skulle bli gifta. De vita kronbladen plockades varsamt bort medans vi sa "gift, ogift, gift, ogift..." Det gällde att få "gift" på det sista bladet.
På badstranden var det ofta en tråd från en filt eller badlakan som sysselsatte oss. Vi snurrade tråden runt fingret för att få veta första bokstaven på den vi skulle gifta oss med. A, B, C, D, E...
 
Jag fortsätter reflektera utifrån det jag ser och upplever, och samtidigt tittar jag bakåt i backspegeln.
 
Det är konferenstider och vi ser alla åldrar blandas. Jag lägger märke till en liten pojke i 8-9 års ålder. Han har som många andra barn sin iPad med sig och lurar i öronen för att inte störa.
Det är fullt tryck i lokalen och alla kan vara med i lovsången när texterna rullas upp. Efter en stund är det så dags för Ulf Christiansson - och ingen är oberörd! Pojken fortsätter titta på sin Ipad, helt omedveten om vad som händer i lokalen. Och bibelorden kommer upp på skärmarna.
 
ALLT är så långt ifrån hur det var, när jag var i den åldern - och jag tittar återigen i backspegeln.
Min "aktivitet" på mötet, var att leta rätt på vilken sång vi skulle sjunga ur Segertoner. Pastorn sa ett nummer, och man måste vara allert så man inte missade det. Och man sjöng vers på vers... Sedan var det kollekt och man hade sina slantar med sig, och därefter var det dax för predikan.
I mammas bruna bibel försökte jag hitta dagens text. Nu började det bli långtråkigt, och man väntade och väntade att predikan skulle ta slut. För att orka en liten stund till fick man en Tulo, eller ännu bättre en vit Läkerol.
Kanske man fick tillåtelse att gå på toaletten...
 
Vad tog vi med oss in i framtiden från vår barndom, och vad ger vi nästa generation för verktyg in i vuxenlivet?
 
Vi kan bära med oss händelser och upplevelser som vi en gång inte rådde på, och där fruktan och oro nu kan ha funnit en boningsplats. I leken kan verklighetsflykten fått det utrymme, som trängt undan sann vägledning och korrigering, för att i värsta fall uppenbara sig som krossade drömmar. Vår "iPad" som spelar upp gamla minnen och föreställningar och hindrar oss att se och ta in det som händer här och nu.
 
Men hur ska jag nu resonera kring "tråkiga" möten som barn kan uppleva det? Och kanske inte bara barn...
Vi får konstatera att vi lever i en tid där underhållningsmentaliteten är en självklar del av tidsandan, OCH det är något som Guds Ord varnar för!
 
 🔹🔷🔹
Det ska du veta att i de sista dagarna 
skall det komma svåra tider.
Människorna skall älska njutning
i stället för Gud
och ha ett sken av gudsfruktan
men förneka dess kraft.
Håll dig borta från dem!
2Tim. 3:1,4-5
🔷 
 
Vänj den unge vid den väg han bör vandra... 
Jodå, jag vet vilket dilemma detta är. 
Inte alls så enkelt. Nästan omöjligt.
Kan man tycka.
Man blir uppgiven - nästan.
Orkar man verkligen ta tag i detta?
Men alla andra..? Hur ska man göra nu då?
 
Det finns en biblisk backspegel som för oss till sanningar och grundbultar vi inte får tappa och förlora. Kanske som vi till och med måste återerövra! Det är mycket i vår tid som påminner om hur det var för Israels barn en gång i tiden, innan de kom i fångenskap. Vi har en egenskap att vilja plocka ut russinen ur kakan, alla välsignelser och talet om en underbar framtid,  men det finns mycket annat också som talar till oss i vår tid - om vi vill och vågar lyssna.
 
Tio av Israels stammar fick på 700-talet f. Kr. uppleva hur assyrierna kom och erövrade dem, för att föra bort dem som fångar till Babylon. Tvåhundra år senare kom babylonierna och tog de resterande två stammarna, Juda och Benjamin. De hade fått en nådatid som krävde omvändelse och bättring, men man lyssnade inte.
 
Amos ropar - i vår tid! 
Backspegeln visar en tid för länge sedan - som i sin tur har en spegel in i framtiden...
Amos talade till ett folk fylld av självsäkerhet, egenrättfärgighet och brist på gudsfruktan.
Där är vi nu!
 
Eleonora Lahti
 

Veckans bloggare:
Eleonora Lahti

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

Det går att blanda tro och politik!

by Radio Tio | feb 06, 2018

Jag har den äran att få blogga här på Radio 10 igen. Ofta känner jag att jag behöver nämna för den som inte vet, att jag skriver från min amerikanska horisont. Är inne på mitt 17:e år här. Men egentligen är det ju så att jag skriver från ett kristet perspektiv först och främst. Det är så viktigt att ha urskiljning i denna tiden. Jag upplever att många av mina kristna vänner på Facebook har samma syn som jag även fast vi bor på olika kontinenter. Men det finns också kristna som jag upplever är influerade av den socialistiska anden i Sverige. Det verkar även finnas kristna som tycks tänka att man inte ska blanda in politik med tron. Det tror jag är helt fel. Jag tror inte det är meningen att vi ska leva i ett litet isolerat hörn av världen och inte vara medvetna om vad som händer runtomkring.

Jag skrev för en tid sedan på en kristen bekants Facebook sida med anledning av att President Trump beslutat att göra Jerusalem till Israels huvudstad. Ett helt underbart beslut i min mening. Och jag skrev även hur jag upplever att många svenska kristna inte har urskiljning just p.g.a. socialismens inflytande. Mina kommentarer blev censurerade och borttagna helt och hållet och det jag skrev ansågs som ogräs. Bara en liten parentes, men i alla fall. Alla behöver inte tycka som jag gör men igen det är viktigt att vi inte sticker huvudet i sanden och tror att det bara är kristet att citera Bibeln hela tiden. Jag tror att Gud ger oss urskiljning att se igenom på alla livets områden.

Vi som genomlevt åtta år med Obama här i USA är så innerligt glada för en President som Trump. Obama försökte väldigt tydligt att göra Amerika till ett socialistiskt land. Helt emot Guds kallelse som är att vara en ”Stad uppe på berget”. (Europa gillade honom tror jag därför att han var precis som dom.)

Ulf Ekman predikade på 80-talet att socialismen var av ondo. Där hade han helt rätt. Varför? Alla länder med socialistiskt inflytande försöker ta bort Gud från samhället och människorna. Staten blir istället Gud och den som alla måste se upp till.  I sitt senaste tal som var ”State of the Union” sa President Trump att Amerika är ett land där ”In God We Trust”, (Vi litar på Gud) och inte på en statlig byråkrati. Häftigt! Nåt som man försökt helt sopa bort dom senaste åren.

Jag älskar också USA:s FN ambassadör Nikki Haley. Att höra henne tala i FN är i alla fall musik för mina öron. Kolla på Youtube om du inte har hört henne. Tänk om vi hade sådana politiker i Sverige. Som kallar ont för ont och gott för gott. Och inte som läget är nu som mera liknar Jesaja 5:20

”Ve dem som kallar det onda gott, och det goda ont, dem som göra mörker till ljus, och ljus till mörker, dem som göra surt till sött, och sött till surt!”

Vi ber om väckelse givetvis, ingen politiker kan frälsa världen, men vi behöver ledare som står för kristna värden så att människor kan bli frälsta.

Om allt går enligt planerna kommer jag hem till Sverige ett par veckor i mars. Ska bl.a. sjunga i Visby den 10:e mars.

Nästa gång om jag får chansen ska jag skriva om allt gott som faktiskt kommit från Sverige och hur stolt man är som utlandssvensk många gånger. Det ni! 

Var välsignade! Ge aldrig upp!

Leave a comment