full screen background image

En titt i backspegeln

 
Det är redan en bit in i augusti och det känns som om tiden bara går fortare och fortare. Jag förstår inte vad som händer! 
Hur som helst: Jag har köpt en cykel i sommar. Önskar bara att jag cyklat mera än vad jag gjort, men man kan ju bättra sig.
 
Det märkliga var att jag fick tillbaka så många barndomsminnen när jag har cyklat. En hund och en prästkrage förde mig omkring 50 år bakåt i tiden... Det var som att titta i backspegeln.
 
En kvinna kom gående med sin hund på grusvägen där jag cyklade. Och det var väl inte så märkvärdigt, jag som ofta möter hundägare på mina promenader. Men, jag cyklade den här gången...
Jag blev påmind om den isande kyla och fruktan som jag upplevde som barn när en stor schäfer jagade mig. Jag hade plockat liljekonvaljer i en backe, när hunden upptäckte mig. Och jag slängde mig på cyklen med hunden jagande och skällande bakom mig. Ojoj, vad det gick undan!
 
Så cyklade ja vidare på min nya vita cykel, och såg fullt med prästkragar längs med vägen. 
Som barn lekte vi ofta med dessa blommor för att se om vi skulle bli gifta. De vita kronbladen plockades varsamt bort medans vi sa "gift, ogift, gift, ogift..." Det gällde att få "gift" på det sista bladet.
På badstranden var det ofta en tråd från en filt eller badlakan som sysselsatte oss. Vi snurrade tråden runt fingret för att få veta första bokstaven på den vi skulle gifta oss med. A, B, C, D, E...
 
Jag fortsätter reflektera utifrån det jag ser och upplever, och samtidigt tittar jag bakåt i backspegeln.
 
Det är konferenstider och vi ser alla åldrar blandas. Jag lägger märke till en liten pojke i 8-9 års ålder. Han har som många andra barn sin iPad med sig och lurar i öronen för att inte störa.
Det är fullt tryck i lokalen och alla kan vara med i lovsången när texterna rullas upp. Efter en stund är det så dags för Ulf Christiansson - och ingen är oberörd! Pojken fortsätter titta på sin Ipad, helt omedveten om vad som händer i lokalen. Och bibelorden kommer upp på skärmarna.
 
ALLT är så långt ifrån hur det var, när jag var i den åldern - och jag tittar återigen i backspegeln.
Min "aktivitet" på mötet, var att leta rätt på vilken sång vi skulle sjunga ur Segertoner. Pastorn sa ett nummer, och man måste vara allert så man inte missade det. Och man sjöng vers på vers... Sedan var det kollekt och man hade sina slantar med sig, och därefter var det dax för predikan.
I mammas bruna bibel försökte jag hitta dagens text. Nu började det bli långtråkigt, och man väntade och väntade att predikan skulle ta slut. För att orka en liten stund till fick man en Tulo, eller ännu bättre en vit Läkerol.
Kanske man fick tillåtelse att gå på toaletten...
 
Vad tog vi med oss in i framtiden från vår barndom, och vad ger vi nästa generation för verktyg in i vuxenlivet?
 
Vi kan bära med oss händelser och upplevelser som vi en gång inte rådde på, och där fruktan och oro nu kan ha funnit en boningsplats. I leken kan verklighetsflykten fått det utrymme, som trängt undan sann vägledning och korrigering, för att i värsta fall uppenbara sig som krossade drömmar. Vår "iPad" som spelar upp gamla minnen och föreställningar och hindrar oss att se och ta in det som händer här och nu.
 
Men hur ska jag nu resonera kring "tråkiga" möten som barn kan uppleva det? Och kanske inte bara barn...
Vi får konstatera att vi lever i en tid där underhållningsmentaliteten är en självklar del av tidsandan, OCH det är något som Guds Ord varnar för!
 
 🔹🔷🔹
Det ska du veta att i de sista dagarna 
skall det komma svåra tider.
Människorna skall älska njutning
i stället för Gud
och ha ett sken av gudsfruktan
men förneka dess kraft.
Håll dig borta från dem!
2Tim. 3:1,4-5
🔷 
 
Vänj den unge vid den väg han bör vandra... 
Jodå, jag vet vilket dilemma detta är. 
Inte alls så enkelt. Nästan omöjligt.
Kan man tycka.
Man blir uppgiven - nästan.
Orkar man verkligen ta tag i detta?
Men alla andra..? Hur ska man göra nu då?
 
Det finns en biblisk backspegel som för oss till sanningar och grundbultar vi inte får tappa och förlora. Kanske som vi till och med måste återerövra! Det är mycket i vår tid som påminner om hur det var för Israels barn en gång i tiden, innan de kom i fångenskap. Vi har en egenskap att vilja plocka ut russinen ur kakan, alla välsignelser och talet om en underbar framtid,  men det finns mycket annat också som talar till oss i vår tid - om vi vill och vågar lyssna.
 
Tio av Israels stammar fick på 700-talet f. Kr. uppleva hur assyrierna kom och erövrade dem, för att föra bort dem som fångar till Babylon. Tvåhundra år senare kom babylonierna och tog de resterande två stammarna, Juda och Benjamin. De hade fått en nådatid som krävde omvändelse och bättring, men man lyssnade inte.
 
Amos ropar - i vår tid! 
Backspegeln visar en tid för länge sedan - som i sin tur har en spegel in i framtiden...
Amos talade till ett folk fylld av självsäkerhet, egenrättfärgighet och brist på gudsfruktan.
Där är vi nu!
 
Eleonora Lahti
 

Veckans bloggare:
Eleonora Lahti

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

sommar, värme, konferenser - tid för uppbyggelse

by Radio Tio | aug 09, 2018

Sommaren gör sig fortfarande påmind även om semestrarna börjar ta slut och det vanliga vardagslunken åter har tagit fart. I skrivande stund räknar man med temperaturer på rekordnivå. Jag är tacksam, jag är glad för en av de vackraste somrarna på mycket länge. Mycket bad och härliga utflykter tillsammans med vänner och familj.

Men min glädje är inte allas glädje. Många har lidit av hettan och torkan. Problem men skördar och djur som inte får foder. Elden har härjat runt i hela landet. Negativa konsekvenser på infrastruktur och längre fram även på vår ekonomi. Mycket elände för några månaders torka. Jag måste tillägga att jag verkligen lider med alla människor som haft en förfärlig sommar på grund av solen och hettan, men jag tror också att de flesta har lett åt solens värmande strålar. Det råder blandade känslor. Oavsett hur man känner för värmen så sätter sommarens väder livet i perspektiv. Vi tror vi kan styra och kontrollera allt i vår omgivning men det är bara Gud som har kontroll av skapelsen. Oavsett hur mycket vi planerar och förbereder finns det saker vi inte kan förutse med vår mänskliga förmåga.

Ett annat ämne jag vill beröra är våra kära sommarkonferenser. Sommaren är för de flesta troende en tid av andlig återhämtning, en tid att höra Guds ord och fyllas med ny kraft som ska ta oss vidare så vi orkar med hösten och det mörker som ligger framöver. Jag hoppas sannerligen att du har fått dig en dos av den Helige Ande och blivit välsignad dit du har åkt. Konferenser är på många sätt bra däremot tror jag inte att det räcker för ett andligt välmående. Som troende måste vi varje dag fylla oss med den Helige Ande och den kärlek Jesus förmedlar. ständigt måste vi hitta kraften som fyller oss så vi blir livgivande. Vårt liv kan symboliseras av bägare som Jesus kan fylla med hans härlighet så att vi i vår tur kan fylla andra människor med samma härlighet.

Efesiebrevet 1:7-9 säger:

I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt.

Jesus låter hans nåd flöda över oss, vi i vår tur ska låta den nåden flöda över på andra.

Det fantastiska med att leva i 2018 är att vi alltid har tillgång till en källa med levande vatten. Vi kan först och främst själva be, läsa bibeln och lovsjunga för att fyllas oss med Jesu kärlek. Länner man sig trotts det ofokuserad och inte hittar fram så finns det hjälp att få. Radio 10 är en fantastisk källa till liv. Att få lyssna på lovsången och äran till Guds storhet och Jesus frälsande kraft är både uppbyggande och livgivande. Känner du dig tom, låt då lovsången fylla ditt hjärta med liv. För även om sommarvärmen avtar så kommer Jesu värme vara evig.


Maria Owiredu
Radio 10

Leave a comment